Hihi, hon är väl för söt. När jag sa att jag hade läst hennes senaste inlägg såg hon på mig med en lite skamsen blick och sa "jag tog i lite mycket va?". Gumman.
Vi ser faktiskt fram emot P&L jättemycket båda två, det kommer bli sjukt kul och vi kommer nog komma överens jättebra tror jag. Och hahaha B, nej jag kommer inte sticka in huvudet i tältet och fråga vad ni gör om du har en snubbe där. Inte om det är en snubba heller.
Eller, tja nu kanske jag gör det.. Hm. Tack för idén i alla fall! :)
Ikväll och imorgon bitti blir det dags för den sista packningen, sen bär det av med tåget till Borlänge. Vi kommer antagligen ha mycket att skriva om när vi kommer hem på söndag, så kika in då!
24 juni 2009
23 juni 2009
Ombytta roller
"GÅ UUUUUUT! MEN DUMMA DIG, JAG VILL INTE HA DIG HÄR INNE, KAN DU GÅ UUUUT?!?!?! MAMMAAAA! HON VÄGRAR GÅ UT UR MITT RUM, JAG VILL SOVA!!!"
"Sluta bråka nu..."
"PAPPAAAAAAAA! KAN DU KOMMA OCH SLÄNGA UT HENNE?!"
Det känns som att det blivit lite ombytta roller bland syskonskaran i denna familj. Vanligtvis är det väl storasyster som har makten och som retas med lillasyster och vägrar att gå ut ur hennes rum? Ikväll var det jag som stod och ylade och skrek och slog för att få ut den lilla högen ur mitt rum! Men vad gör hon när man ber henne gå ut? Jo, hon slår sig ner i min säng. Hon har verkligen börjat ta sig friheter, den där. Jag vet inte vad jag ska göra med henne.
Och vi som åker till Borlänge tillsammans på torsdag, jag ser det framför mig... hur jag hookar up med nån kille, ligger kanske och myser lite i tältet, och så helt plötsligt sticker den där ungen in huvet i tältet med ett stort oskyldigt flin:
"Vad gör ni?"
Och vad gör jag då? Det är ju inte som att jag kan ropa på mamma. Haha okej, det kanske jag inte skulle göra om jag var hemma och i samma situation heller :D
"MAMMAAA, KAN DU SÄGA ÅT J ATT GÅ UT UR MITT RUM SÅ JAG KAN LIGGA MED DEN HÄR KILLEN!"
Nej, herregud. Vad gör man?
"Sluta bråka nu..."
"PAPPAAAAAAAA! KAN DU KOMMA OCH SLÄNGA UT HENNE?!"
Det känns som att det blivit lite ombytta roller bland syskonskaran i denna familj. Vanligtvis är det väl storasyster som har makten och som retas med lillasyster och vägrar att gå ut ur hennes rum? Ikväll var det jag som stod och ylade och skrek och slog för att få ut den lilla högen ur mitt rum! Men vad gör hon när man ber henne gå ut? Jo, hon slår sig ner i min säng. Hon har verkligen börjat ta sig friheter, den där. Jag vet inte vad jag ska göra med henne.
Och vi som åker till Borlänge tillsammans på torsdag, jag ser det framför mig... hur jag hookar up med nån kille, ligger kanske och myser lite i tältet, och så helt plötsligt sticker den där ungen in huvet i tältet med ett stort oskyldigt flin:
"Vad gör ni?"
Och vad gör jag då? Det är ju inte som att jag kan ropa på mamma. Haha okej, det kanske jag inte skulle göra om jag var hemma och i samma situation heller :D
"MAMMAAA, KAN DU SÄGA ÅT J ATT GÅ UT UR MITT RUM SÅ JAG KAN LIGGA MED DEN HÄR KILLEN!"
Nej, herregud. Vad gör man?
07 juni 2009
förlåt älskade syster
Åh. Lilla stora syster. Vad dum jag har varit på sistone!
Hela tiden ska jag vara elak mot dig, hela tiden ska det vara dig jag skrattar åt. Förlåt.
Men det är ju det att du är så himla rolig. Jag älskar hur töntig du är! Men jag ska sluta. I alla fall lite. För jag märker att det är ofta jag ska märka ord, eller berätta saker om dig, eller skratta åt dig, och jag känner liksom varje gång att det kanske inte var sådär supersnällt. Men sen tänker jag att tja, jag är ju en lillasyster. Det är väl tillåtet.
Men nu börjar det bli lite väl mycket, och ingen sårar min syrra. Inte ens jag. Så nu sätter jag ett stopp för dethär. Puss.
Hela tiden ska jag vara elak mot dig, hela tiden ska det vara dig jag skrattar åt. Förlåt.
Men det är ju det att du är så himla rolig. Jag älskar hur töntig du är! Men jag ska sluta. I alla fall lite. För jag märker att det är ofta jag ska märka ord, eller berätta saker om dig, eller skratta åt dig, och jag känner liksom varje gång att det kanske inte var sådär supersnällt. Men sen tänker jag att tja, jag är ju en lillasyster. Det är väl tillåtet.
Men nu börjar det bli lite väl mycket, och ingen sårar min syrra. Inte ens jag. Så nu sätter jag ett stopp för dethär. Puss.
Att handskas med barn
Okej, för det första... hur fan stavas handskas? Hanskas? För fan.
Jag och J är lika på en del punkter, men det finns en sak som hon i regel alltid är bättre på, och där är barn. Barn - små som stora - är J:s område helt enkelt. Jag vet inte riktigt hur hon gör, men alla småbarn tycks närmast förälskade i henne. De dyrkar henne!
Jag vägrar låta henne träffa ungen som jag för tillfället barnvaktar, för jag vet att jag skulle bli dumpad så fort J:s blonda lockar uppenbarade sig framför henne. Efter det kommer det inte spela någon roll hur stor Bamsesamling jag har, eller hur snabbt jag kan läsa hennes godnattböcker. Finns J i närheten, så kommer det vara J hon vill ha!
Vi har ju (som J tidigare nämnt) norrlandsbesök (riktiga norrländare, inte fusk-norrisar som vi här i Gävle), varav en av dem är blott fem år. Eller sex kanske? Whatever. Hur som helst, så älskar hon såklart J. Mycket! Vi hade ett litet awkward moment, Elina och jag. J var i badrummet och gjorde sig nattklar, och hon hade dumpat lillisen i mitt rum. Så där satt vi bredvid varandra i sängen och hörde klockan ticka. Tystnaden pressade sig mot trumhinnorna, och det var en av de mest laddade tystnader jag någonsin upplevt!
"Du har inte så mycket leksaker här inne", kommentarde Elina till slut.
"Nej", svarade jag lamt.
Plötsligt fick jag en idé:
"Vi kan ta kort!"
Elina lös upp.
"Ja! Jag är jättebra på UNO, jag vinner mot farmor hela tiden...!"
Ehh, jaha. Hon tänkte på sådana kort.
"Nej, alltså... jag menade bilder. Med kameran", förklarade jag.
Hennes glada leende bleknade. Vi led några sekunders tystnad igen. Sedan...
"J!" ropade vi samtidigt.
Till slut räddade J oss. Puh!
Jag och J är lika på en del punkter, men det finns en sak som hon i regel alltid är bättre på, och där är barn. Barn - små som stora - är J:s område helt enkelt. Jag vet inte riktigt hur hon gör, men alla småbarn tycks närmast förälskade i henne. De dyrkar henne!
Jag vägrar låta henne träffa ungen som jag för tillfället barnvaktar, för jag vet att jag skulle bli dumpad så fort J:s blonda lockar uppenbarade sig framför henne. Efter det kommer det inte spela någon roll hur stor Bamsesamling jag har, eller hur snabbt jag kan läsa hennes godnattböcker. Finns J i närheten, så kommer det vara J hon vill ha!
Vi har ju (som J tidigare nämnt) norrlandsbesök (riktiga norrländare, inte fusk-norrisar som vi här i Gävle), varav en av dem är blott fem år. Eller sex kanske? Whatever. Hur som helst, så älskar hon såklart J. Mycket! Vi hade ett litet awkward moment, Elina och jag. J var i badrummet och gjorde sig nattklar, och hon hade dumpat lillisen i mitt rum. Så där satt vi bredvid varandra i sängen och hörde klockan ticka. Tystnaden pressade sig mot trumhinnorna, och det var en av de mest laddade tystnader jag någonsin upplevt!
"Du har inte så mycket leksaker här inne", kommentarde Elina till slut.
"Nej", svarade jag lamt.
Plötsligt fick jag en idé:
"Vi kan ta kort!"
Elina lös upp.
"Ja! Jag är jättebra på UNO, jag vinner mot farmor hela tiden...!"
Ehh, jaha. Hon tänkte på sådana kort.
"Nej, alltså... jag menade bilder. Med kameran", förklarade jag.
Hennes glada leende bleknade. Vi led några sekunders tystnad igen. Sedan...
"J!" ropade vi samtidigt.
Till slut räddade J oss. Puh!
03 juni 2009
vi längtar
Snart, snart är det dags. Vi ska till Peace & Love, jag och B. Det ska bli så sjukt kul, jag brukar nästan alltid ha skitkul med B när vi är ute på vift. Eller när vi är inne och viftar också för den delen. Är lite orolig bara att hon ska lägga sig i lite för mycket. Hon har redan satt upp regler, what to do and what not to do. Haha. Vi får väl se, säger jag...
Jag blev utkörd ur VÅRAT rum(vi har några snubbar från norr-norrland hos oss och en av dom sover i mitt rum så nu delar vi snällt B:s rum) alldeles nyss. Vi hade mysigt, lyssnade på festivalmusik, chill chill och ta det lurre ni vet, men sen vips så kom nån snubbe in på msn och då var vårat rum helt plötsligt förbjudet område för mig. Jag fick inte ens ligga på min tunna ryggskadande madrass på golvet och spela snake på min fashionmobil, nej jag skulle UT. Och det med detsamma. Började nästan gråta. (See, this is the part where I try to make B feel guilty for her actions, don't know why I started writing in English though)
Jag avslutar lite snyggt på svenska med ett simpelt hejdå. Det blev ett nog så virrigt inlägg ändå. Hejdå.
Jag blev utkörd ur VÅRAT rum(vi har några snubbar från norr-norrland hos oss och en av dom sover i mitt rum så nu delar vi snällt B:s rum) alldeles nyss. Vi hade mysigt, lyssnade på festivalmusik, chill chill och ta det lurre ni vet, men sen vips så kom nån snubbe in på msn och då var vårat rum helt plötsligt förbjudet område för mig. Jag fick inte ens ligga på min tunna ryggskadande madrass på golvet och spela snake på min fashionmobil, nej jag skulle UT. Och det med detsamma. Började nästan gråta. (See, this is the part where I try to make B feel guilty for her actions, don't know why I started writing in English though)
Jag avslutar lite snyggt på svenska med ett simpelt hejdå. Det blev ett nog så virrigt inlägg ändå. Hejdå.
01 juni 2009
B is back
Men har ni sett vem som har tagit sig i kragen och skrivit ett inlägg??
Vi snackar B. Hon har tagit en paus från sitt nya jobb(huu!) och sitt whores and pony-spel. Duktigt B. Fast känner jag henne rätt kommer det nog inte komma så många inlägg inom den närmsta tiden heller. Hon är helt enkelt inte bra på dethär med att blogga. Visst kan det komma intressanta grejer ur fingrarna på henne när hon väl skriver, men det är just det. "När hon väl skriver". Hon orkar ju aldrig.
Vi snackar B. Hon har tagit en paus från sitt nya jobb(huu!) och sitt whores and pony-spel. Duktigt B. Fast känner jag henne rätt kommer det nog inte komma så många inlägg inom den närmsta tiden heller. Hon är helt enkelt inte bra på dethär med att blogga. Visst kan det komma intressanta grejer ur fingrarna på henne när hon väl skriver, men det är just det. "När hon väl skriver". Hon orkar ju aldrig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)