Åh. Lilla stora syster. Vad dum jag har varit på sistone!
Hela tiden ska jag vara elak mot dig, hela tiden ska det vara dig jag skrattar åt. Förlåt.
Men det är ju det att du är så himla rolig. Jag älskar hur töntig du är! Men jag ska sluta. I alla fall lite. För jag märker att det är ofta jag ska märka ord, eller berätta saker om dig, eller skratta åt dig, och jag känner liksom varje gång att det kanske inte var sådär supersnällt. Men sen tänker jag att tja, jag är ju en lillasyster. Det är väl tillåtet.
Men nu börjar det bli lite väl mycket, och ingen sårar min syrra. Inte ens jag. Så nu sätter jag ett stopp för dethär. Puss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar